Jag undrar fortfarande varför jag är tvungen att sakna dig. Om jag kan skapa en nästan exakt kopia av dig i mitt huvud så borde jag inte behöva vara tvungen att sakna dig? Då borde jag kunna ha dig hela tiden. Nu kan jag inte det. Nu förlorar jag dig.

Men en halva kan inte kompensera för en andra halva.
Det är originalet jag vill ha, inte kopian.
En 50 är fortfarande en 50 utan den andra 50. En 50 är värdelös utan den andra 50.
Jag är halv utan dig. Jag är värdelös utan dig. Det går inte att komma ifrån.
Jag kan inte kompensera för dig.
Jag kan inte kompensera för din närhet.
Jag kan inte göra någonting rätt när du inte finns hos mig. Jag måste göra allting tvärtom.

Allting blev fel när du försvann.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag skyller på dig när jag river ner grejer. Jag rynkar på ögonbrynen och muttrar ditt namn. Haha. Det verkar ganska orättvist. ...

Jag tänker på det här med sorg. Att det är en jävla process. Precis som allting annat. Process. Finns det ett mer fruktansvärt ord? Det är jobbigt att bara uttala. Det innehåller löften om konsekvenser, om förändring. En tuggande maskin. Ett löfte om...

Jag har börjat tala och tänka i vi-termer. Det är Vi som lagar mat och går på promenad och spelar gitarr eller sover och pratar högt för oss själva. ...

Ängeln. Ibland tappar jag dig. Ibland kommer du närmre än någonsin. Din familj är fin. Samma kärleksfulla kaos. Du skulle ha varit där. Du var där, eller hur? Ja, det var du. Jag saknar dig. Du fattas mig. ...

Två dagar har jag missat att skriva nu. Det stör mig inte egentligen, jag undrar bara vad det betyder. Troligtvis att jag är stressad, säkerligen ingenting som skulle ha bekräftat någonting för dig. Du tyckte att "bekräfta" var ett fult ord. Jag ...