Direktlänk till inlägg 14 mars 2010
Jag har gått omkring med en vidrig känsla hela dagen utan att förstå vad det har handlat om. Sedan slog det mig att jag är förbannad igen.
Jag är trött på dig. Så jävla trött är jag.
Helst av allt vill jag lämna dig åt ditt öde precis som du lämnade mig.
Så jag bad dig rakt ut i luften att ge mig ett tecken om att det är okej att be dig dra åt helvete och aldrig någonsin mer skänka dig en tanke.
Fem sekunder senare ringde det på dörren.
Jag är så jävla arg. Du ska inte tro att du slipper mig så lätt.
Jag skyller på dig när jag river ner grejer. Jag rynkar på ögonbrynen och muttrar ditt namn. Haha. Det verkar ganska orättvist. ...
Jag tänker på det här med sorg. Att det är en jävla process. Precis som allting annat. Process. Finns det ett mer fruktansvärt ord? Det är jobbigt att bara uttala. Det innehåller löften om konsekvenser, om förändring. En tuggande maskin. Ett löfte om...
Jag har börjat tala och tänka i vi-termer. Det är Vi som lagar mat och går på promenad och spelar gitarr eller sover och pratar högt för oss själva. ...
Ängeln. Ibland tappar jag dig. Ibland kommer du närmre än någonsin. Din familj är fin. Samma kärleksfulla kaos. Du skulle ha varit där. Du var där, eller hur? Ja, det var du. Jag saknar dig. Du fattas mig. ...
Två dagar har jag missat att skriva nu. Det stör mig inte egentligen, jag undrar bara vad det betyder. Troligtvis att jag är stressad, säkerligen ingenting som skulle ha bekräftat någonting för dig. Du tyckte att "bekräfta" var ett fult ord. Jag ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | |||
15 |
16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 | 24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|